lillamamman.blo.gg - I dont want to die young

Min arbetstur blev flyttad så det betydde ledig dag idag för både mig och M! Vi hade inplanerat ett två timmars gympass imorgon då vi också då är lediga tillsammans (bortsett från min praktik) men... Jag kunde inte hålla mig borta från gymmet idag. Så vi for båda iväg på ett 80 minuters pass med träning av hela kroppen. Dock hade jag rätt så trötta armar idag så fokuserade mer på benen och rumpan, och tog det lite (mycket lite, omärkbart lite) lugnare med träningen av armarna. Imorgon tänker jag testa lite nya övningar som jag fick inspis till från Alexandras blogg. Hon är helt sjukt underbar och jag drogar hennes blogg för tips på allt från träningskläder till träningsmetoder och kosttillskott! Kolla på henne, gorgeous!

En annan sak som peppar mig, förutom Alexandra, är denna bild.. Två män, samma ålder men med en stor skillnad. Tränat hela livet vs aldrig tränat. Jag tror jag hellre står på Chuckes sida ;)

En tredje sak som får mig att gladeligen gå till gymmet och hålla mig i skick är det att jag inte vill dö som 60-70 åring med all världens sjukdomar. Min moffa dog åtminstone 20 år för tidigt pga hjärt- och kärlsjukdomar. Han kunde bra ha levt till 90. Endå levde han enligt obduktionsläkaren 15 år på övertid efter sin hjärtoperation. Då jag vet att detta finns ganska starkt i släkten, varför då redan nu trampa ner i träsket? Jag vill må bra med mitt liv, vara frisk och glad och kunna se mina barnbarn och barnbarnsbarn växa upp. Detta peppar mig nog mest av allt.

Jag har levt otroligt ohälsosamt förut. Enda sen jag var 14 kanske. Vräkt i mig chips och dipp, korv och franskisar, Hesburger och grillmat. Jag har ju aldrig gått upp i vikt så vad har det skadat mig att trycka i mig en massa bajsmat och godis. Inte har det synats någonstans.

Nu efter att jag riktigt satt mig ner och funderade på vad jag egentligen stoppar i mig så blev drt klart för mig. Jag kommer inte fan leva länge i denna takt. Jag lider inte av fettma på någon nivå och det har väl varit ett problem i mitt fall för det har gjort att jag kunnat äta mängder med skräpmat utan att nånsin lida av det. Jag blev lite äcklad då jag märkte vad jag egentligen lever på. Nu efter att jag dissat allt skräp och börjat välja mycket hälsosammare produkter i matbutiken, märker jag dock att jag nog lidit av allt skräp jag tryckt i mig. För jag har ju mått jätte dåligt?! Pronlemet är att jag själv inte har vetat om hur dåligt jag egentligen har mått eftersom jag aldrig har haft självdiciplininen att ta reda på hur mycket bättre man mår med träning och hälsosammare mat... Före nu! Och tack gode gud för det! Jag orkar upp mycket bättre på morgonen, jag är pigg och glad hela dagen, jag orkar igenom hela dagen utan ett jäkla stort behov av en powernap, och dessutom är min mage inte svullen och eländig längre! :)

Det nöjer jag mig med minsann! En pigg och kry tjej istället för en trött och urvriden trasa :)

Eftersom 90% av människorna som läser min blogg är hästtyper så tycker säkert många av er att nej tusan orkar hon verkligen babbla på dag ut och dag in om någo jävla träning? Jo jag orkar, för träning är ett större intresse för mig just nu än vad ridning och hästar är. Jag brinner för fitness lika som jag en gång för länge sen brann för ridning. Tyvärr är den tiden inte just nu. Orsak? Ingen aning. Kanske för att jag inte har någon häst att rida just nu. Markarbete med unghästarna på jobbet tycker jag massor om, men tanken på träningar och tävlingar får mig bara att sucka. Jag tycker också om att rida ut nu och då, och lunka lite, och det är något jag tänker försöka hålla kvar. En dag i veckan känns ok just nu, för det är en lämplig mängd tid som jag har överlopps till ridningen just nu. Kanske det tar eld igen, who knows, men inte just nu iallafall, det vet jag.